MÄNNISKOR JAG MÖTER OCH INTE MÖTER...

Det är något magiskt med tidiga morgon och med tidig menar jag innan majoriteten börjar röra sig till sina jobb eller andra göromål.

Då jag i grund och botten är en morgonmänniska (och sedan ett par år tillbaka även kvällsmänniska) så gick jag upp någorlunda tidigt och istället för att ta en långpromenad tog jag lille Knut för att gå till Orion som alltid öppnar redan vid 6.30.

Där mötte jag som vanligt några som för mig är riktiga Borås figurer.

Den mannen i övre medelålder som varje dag startar sin dag med att sitta där och inta sin morgonkaffe och så köper han ibland någon macka från dagen innan, damen som bor i huset och som ofta går in mest för att prata.

Hon har sett mig gå när jag blev filmad och har frågat mig vid flertal gånger vad som är på gång.

Hon vill veta vad som händer i småstaden...

Nu vet hon att svaret kommer till hösten och att det handlar om en serie som kommer att sändas på tv och hon har då fortsatt med frågan om hon har synts i bilden =)

Vidare den äldre mannen som tar hjälp av en rullotor och som troligtvis lider av några alkohool problem  men som alltid är trevlig och bjuder på en hälsning.

Det finns många sådana figurer som rör sig som mig tidigt på morgonen och de har blivit en del av mina morgonrutiner, av min vardag.

Jag tittar på de nyfiken och undrar vilka historier som döljer sig bakom deras persona.

Flera gånger har jag tänkt fråga om jag kunde få sätta mig ner vid deras respektive bord och bara lyssna och lära känna dem lite mer än bara den lilla "hej" man utbyter i artighetens namn.

Något jag dock gillar med mig är just de hälsningarna och de små fraserna jag alltid säger när jag träffar dessa personer för jag tror att likaväl som det gör mig varm i hjärtat så gör min lilla uppmärksamhet till dem samma sak.

Det är så lätt att uppmärksamma genom små gester.

Oftast är man så jäktad i sin vardag och sitt jobb att man kanske glömmer eller inte orkar vara "mer" men sådant skall inte kännas som en prestation, det skall vara en del av ens karaktär.

Något jag oftast har fått höra i mitt liv är att jag är en sådan som hälsar och pratar med alla, jag gör inte skillnad mellan olika individer.

Undantaget är nog när jag är på krogen och just därför jag ej gillar mig i de sammanhangen går jag sällan ut.

Då känns jag nog snobbig och är det nog också i en miljö där jag vantrivs.

Om inte annat upplevs jag så vilket inte riktigt ger mig rättvisa.

Häromdagen när jag gick en promenad runt Ramnaparken tänkte jag på alla jag mötte.

(Bilden är lånad från Borås Stads hemsida)

Jag såg en pappa med sin lilla bebis som knappast tittade på mig när jag passerade med snabba steg framför honom, jag såg ett ungt par där killen tittade på mig en liten för lång stund och som ledde till att tjejen hann notera detta. Vidare mötte jag två medelålders kvinnor med slöja, de tittade på mig och jag på dem. De kanske tyckte att jag var provocerande i ett åtsittade linne när jag ändå har attribut som syns medan jag undrade om de inte kände sig fångar genom att behöva gömma sig bakom en slöja.

De kanske är i slutändan mer fria än vad jag själv är vilket fick mig att le över vilka förutfattade meningar vi har och är uppväxta med.

Någonstans lever vi i samma samhälle men skiljer oss så åt.

Det finns ett stycke i en film som jag alltid har funderat över.

Om ni har sett filmen "Juryn, a time to kill" så kanske ni känner igen meningen där Samuel L. Jackson frågar sin advokat Mathew Mc Conaugh som säger sig påstå inte vara rasist hur ofta hans dotter kommer och leker med barn som är färgade och som bor i mindre fina områden av staden.

Frågan riktade jag mot mig själv.

Hur ofta leker Nicole med barn som inte är allt för lik henne? Aldrig och detta får mig självklart att inse att jag inte lär henne en av de viktigaste grunderna i livet.

Genom att uppleva andra kulturer och tankar som "de andra" påverkar jag hennes syn på människor som inte tycker, klär sig, bor som henne.

Detta är av mina absolut favorit filmerna och har du inte sett den se grädden av Hollywood i en spännande film som handlar så mycket mer än en dramatisk rättegång.

http://youtu.be/wnjAi_pXuPI