En Akille häl hos mig är att jag är så känslig för saker man har lovat mig. Då måste man hålla dem eller göra allt i sin makt för att så skall bli ...
Vi är alla känsliga för olika saker i livet och löften som inte hålls är just min stora Akille häl.
Det har nog med min historia att göra, med det förflutna som spökar, med löften om förändringar som jag såg fram emot och som aldrig skedde.
Att lita på ord är svårt, någonstans i mitt undermedvetna så finns alltid olika försvarsmekanismer redo för att skydda mig från att bli sårad av just de löften som uteblev och som kan utebli.
Av denna anledning är jag nog överdriven känslig då min dotter skall få löften som inte hålls, jag mår dåligt själv av det på ett smärtsamt sätt.
Förra veckan lovade jag henne att idag skulle vi åka till Liseberg och även om det hade varit lätt att avoka det i mina sinnen efter gårdagens händelser så var det aldrig ett alternativ.
Liseberg väntade.
Vi åkte tillsammans med Nicoles kompis Alice och hennes mamma.
Vi tillbringade över fyra timmar i denna nöjespark som idag underhöll oss med regn, uppehåll, kaniner, en massa lotterier, skratt och glädjerop från olika attraktioner.
Liseberg är glädje och efter ett första pris i form av en nalle, två påsar Dajm och stjärnvinsten på MM (mina favoriter) så var det två nöjda flickor som satte sig i bilen för att åka tillbaka till Borås.
Själv är jag nöjd att vi åkte, att vi hade det så trevligt som vi hade det och framförallt nöjd över att se fyra ögon som gnistrande av glädje.
Det finaste kvitto man kan få <3
I vårt mysiga hem gör vi oss nu redo för en natts sömn efter att ha duschat och tvättat håret.
Godnatt <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar