söndag 10 juli 2011

GRÄDDIG MIDDAG =)

Nicole har inte uppskattat våra 2 nätter på Varbergs Kurort då hon inte gillade hotellrummen =)
Förstår dock känslan och undrar om hon kanske skall bli en sådan som åker runt i hela världen för att bedöma antalet stjärnor på hotell och dylikt.

I fredags vid 14 tiden åkte vi till fam. Svensson där hon fick njuta av det hon älskar: människor som umgås.
Redan som liten var hon den som åt mest när mycket folk satt runt matbordet för att konversera, skämta och diskutera. En liten italienska som tycker om umgänge ...

Linda förberedde en otrolig god middag och Mathias gjorde en fantastisk god ananas paj.
Jag säger bara: MUMS!!!

Linda snålade INTE med grädden ... GI middag förbereds här !!! =)


Mathias goda ananaspaj ... Leila har fått konkurrens ... =)


Även Jessica & Jesper kom på middagen och Izabella & Millie var med.
Tjejerna hade riktigt trevligt tillsammans & njöt av det bästa som finns: vänner.


Vi blev mätta och belåtna och sedan blev det samtal om fotboll (konstigt =) och om önskemålen om "something more" av livet. Alltid intressant med lite livsfilosofi med ett glas vin i handen =)

Nu har jag hittat ytterligare något jag vill ha (att det skall finnas så mycket sådant är otroligt)
Precis perfekt i mitt lilla kök =)
Linda visade mig alla de små söta kapslarna som innehåller olika typer av kaffe... Ett helt vetenskap =)


Nicole & jag sov över för att vakna vid 8 och vara åter hemma i Borås runt 12.

Vi tackar för en otrolig mysig & god middag och för den värmen som finns i vissa hem ... Att grannarna är också de mest underbara människorna man kan tänka sig gör att vi hade kunnat stanna där i några dagar till ...

Tror nog att kontrasterna från familjeliv och umgänge till att vara hemma bara Nicole & jag gjorde att hon saknade just det umgänge som kännetecknar familjen och ville åka till sin pappa för att vara med sin lillebror ... Ringde och kollade om hon fick det så sedan igår eftermiddag är hon i sitt andra hem ...

Ibland är det extra jobbigt att ens barn åker, kanske för att man vet att nu dröjer det 2 veckor innan vi ses igen, kanske för att så många känslor präglar den mest sårbara och fantastiska relationen man kan ha och kanske för att vissa är mer än andra känslomänniskor ...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar