Ett inlägg från tidigare månad. Hinner inte uppdatera denna förmiddag så tänkvärda tankar från en vän.
"Jag har lyssnat på många föredragshållare. De flesta är relativt underhållande, men snart har man glömt vad de har sagt.
En skiljer sig från mängden. En gång lyssnade jag på en idrottsledare. Det är nu snart 10 år sedan. Men jag kommer fortfarande ihåg det han sade som om det vore igår. Han pratade om ryggsäckar.
Han skulle prata om team, och få ut det bästa av grupper, lag och samarbeten. Men egentligen pratade han om människan. Om att förstå dina medmänniskor. Om att förstå dina vänner. Om att förstå dina fiender. Om att förstå en främling du träffar.
Det är så ofta man irriterar sig på andra människor. Man förstår inte varför hon gör som hon gör. Man förstår inte varför hon inte agerar som du vill. Man förstår inte varför hon har helt fel tankar, inte vågar, inte vill, inte kan.
Och där kommer ryggsäckarna in.
Alla har vi en ryggsäck som vi bär med oss. Den syns inte. Men den finns där.
Den ryggsäcken är full med saker som vi bär med oss från det liv vi har levt. Och vår historia påverkar hur vi beter oss idag. Han vågar inte bada, eftersom när han var fyra år gammal drunkade hans bror. Hon framstår som distanserad, eftersom hon är rädd att bli dig för nära och bli sviken igen som hon blev av sin bästa vän på skolresan i femte klass. Han älskar ananas med kolasås eftersom hans första kärlek gav honom det på deras första date.
Vi som träffar dessa människor idag kan inte förstå varför han inte vågar bada, varför hon inte vill träffas ikväll eller varför han äter så konstiga saker som ananas med kolasås!
Men om vi kunder titta i deras ryggsäckar skulle vi förstå.
Det som finns i ryggsäcken förklarar så mycket. Men innehållet är osynligt för omvärlden. Kanske till och med för den som bär ryggsäcken själv.
Jag har försökt att lära mig att inte vara för snabb att döma den arga gubben, den sega tjejen, den knäppa kollegan eller den arroganta damen.
Men framför allt har jag själv börjat försöka förstå vad som finns i min ryggsäck. Varför tycker jag om att resonera om abstrakta saker? Varför är jag blyg för nya människor? Varför är jag rädd för att utsätta mig för pinsamma situationer? Varför älskar jag att pressa mig och ta ut mig fullständigt? Varför har jag svårt för att vara spontan? Varför...
Arvet förklarar en del. Men miljön mycket. Och miljön samlas i ryggsäcken. En del är bra. En del är mindre bra. Det dåliga behöver inte kastas bort ur ryggsäcken. Men det är bra att förstå vad som ligger där. Både i din egen och i andras."
En skiljer sig från mängden. En gång lyssnade jag på en idrottsledare. Det är nu snart 10 år sedan. Men jag kommer fortfarande ihåg det han sade som om det vore igår. Han pratade om ryggsäckar.
Han skulle prata om team, och få ut det bästa av grupper, lag och samarbeten. Men egentligen pratade han om människan. Om att förstå dina medmänniskor. Om att förstå dina vänner. Om att förstå dina fiender. Om att förstå en främling du träffar.
Det är så ofta man irriterar sig på andra människor. Man förstår inte varför hon gör som hon gör. Man förstår inte varför hon inte agerar som du vill. Man förstår inte varför hon har helt fel tankar, inte vågar, inte vill, inte kan.
Och där kommer ryggsäckarna in.
Alla har vi en ryggsäck som vi bär med oss. Den syns inte. Men den finns där.
Den ryggsäcken är full med saker som vi bär med oss från det liv vi har levt. Och vår historia påverkar hur vi beter oss idag. Han vågar inte bada, eftersom när han var fyra år gammal drunkade hans bror. Hon framstår som distanserad, eftersom hon är rädd att bli dig för nära och bli sviken igen som hon blev av sin bästa vän på skolresan i femte klass. Han älskar ananas med kolasås eftersom hans första kärlek gav honom det på deras första date.
Vi som träffar dessa människor idag kan inte förstå varför han inte vågar bada, varför hon inte vill träffas ikväll eller varför han äter så konstiga saker som ananas med kolasås!
Men om vi kunder titta i deras ryggsäckar skulle vi förstå.
Det som finns i ryggsäcken förklarar så mycket. Men innehållet är osynligt för omvärlden. Kanske till och med för den som bär ryggsäcken själv.
Jag har försökt att lära mig att inte vara för snabb att döma den arga gubben, den sega tjejen, den knäppa kollegan eller den arroganta damen.
Men framför allt har jag själv börjat försöka förstå vad som finns i min ryggsäck. Varför tycker jag om att resonera om abstrakta saker? Varför är jag blyg för nya människor? Varför är jag rädd för att utsätta mig för pinsamma situationer? Varför älskar jag att pressa mig och ta ut mig fullständigt? Varför har jag svårt för att vara spontan? Varför...
Arvet förklarar en del. Men miljön mycket. Och miljön samlas i ryggsäcken. En del är bra. En del är mindre bra. Det dåliga behöver inte kastas bort ur ryggsäcken. Men det är bra att förstå vad som ligger där. Både i din egen och i andras."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar