Idag för 20 år sedan anlände jag till Borås för att bo under sommaren hos mina morföräldrar i Villastaden här i Borås & med målet att lära mig språket, testa något nytt & bli en erfarenhet rikare.
Majoriteten av de som känner mig i Italien trodde att jag skulle komma tillbaka efter bara max 1 månad.
Det som låg till grund för deras tro var att jag var enligt dem van att få uppmärksamhet som "la svedesina" och att detta nu skulle avta i ett land fylld av just blonda söta "svedesine"...
Så fel de hade ... =)
Här blev jag "den blonda italienskan" och med det en liten exotisk varelse som inte kunde säga "sju" och som inte kunde uttrycka sig så som hon ville. Jag var den som skrev första vintern "Gud Jul" på alla vykorten där "God Jul" skulle önskas till vänner & bekanta.
Jag skilde mig lite från mängden för jag hade inte den dåvarande så typiska frisyren som 90% av flickorna hade och därför att jag klädde mig kanske lite mer "a la italiana".
Social som få var jag också vilket kunde i början skapa några små missuppfattningar =) samtidigt som jag gestikulerade så som vi italienare är kända för att göra.
Med tiden avtar dock vissa saker på gott & ont...
Får ofta frågan om anledningen till att jag bestämde mig för att komma till Sverige.
"Jag ville göra något wild & crazy och det visade sig att det kanske var mer crazy än wild att flytta hit" blir oftast mitt svar.
20 år har alltså nu gått vilket innebär att jag har nu bott lika länge här i Borås som i Bologna.
De första levnadsåren är dock de som anses vara de som präglar människan mest så jag är nog mer italienska ändå i den bemärkelsen att jag uppskattar "il dolce far niente", jag gillar att få leva lite av "la dolce vita", att sitta med en kopp kaffe och bara fundera lite över livet.
Kvalité framför kvantitet, utbildning före icke utbildning, viljan och hoppet att kunna uttrycka sig i tal och skrift, passion, den där drivkraften att vilja testa nya saker och att hellre slå huvudet i väggen än att inte ha försökt något man ville prova på.
Freud kallar drivkraften för libido, en drivkraft som många tror han menar är av sexuell art vilket inte nödvändigtvis är fallet.
20 + 20 är 40. Den additionen klarar jag av men en kund sa till mig igår "Jag tror att min dotter hade din storasyster som italienska lärare", men det var mig hon menade vilket förvånade henne då hon tyckte att jag såg yngre ut nu än för 10 år sedan och gladde mig =)
Vi tackar för detta ...
Jag undrar om jag är där jag vill vara, om mina medvetna & omedvetna beslut har tagit mig dit jag skall vara eller om de håller på att bana vägen fram till något annat.
Livet är spännande även då man misströstar som mest. Jag är här i Borås, den sista platsen som många anser vara min rätta miljö. Jag trivs men vet även att om jag hade varit helt fri att välja så hade jag nog tagit mig till en annan plats.
Någonstans känner jag att jag hade velat bli 60 och tänkt ...
20 i Bologna, 20 i Borås och 20 i .... ja, vem vet vad som händer i livet?
Just nu har jag svårt att se vad som kommer att hända nästa vecka och även om jag skulle ha tillgång till en spåkula som kan se in i framtiden så skulle jag välja att inte titta där.
Varför ta bort spänningen med morgondagen?
Med en latte i handen låter jag mina första 20 åren prägla mig. Efter en liten promenad med Knut skall jag nu filosofera i några minuter till och tänka tillbaka då ...
20 år har alltså nu gått vilket innebär att jag har nu bott lika länge här i Borås som i Bologna.
De första levnadsåren är dock de som anses vara de som präglar människan mest så jag är nog mer italienska ändå i den bemärkelsen att jag uppskattar "il dolce far niente", jag gillar att få leva lite av "la dolce vita", att sitta med en kopp kaffe och bara fundera lite över livet.
Kvalité framför kvantitet, utbildning före icke utbildning, viljan och hoppet att kunna uttrycka sig i tal och skrift, passion, den där drivkraften att vilja testa nya saker och att hellre slå huvudet i väggen än att inte ha försökt något man ville prova på.
Freud kallar drivkraften för libido, en drivkraft som många tror han menar är av sexuell art vilket inte nödvändigtvis är fallet.
20 + 20 är 40. Den additionen klarar jag av men en kund sa till mig igår "Jag tror att min dotter hade din storasyster som italienska lärare", men det var mig hon menade vilket förvånade henne då hon tyckte att jag såg yngre ut nu än för 10 år sedan och gladde mig =)
Vi tackar för detta ...
Jag undrar om jag är där jag vill vara, om mina medvetna & omedvetna beslut har tagit mig dit jag skall vara eller om de håller på att bana vägen fram till något annat.
Livet är spännande även då man misströstar som mest. Jag är här i Borås, den sista platsen som många anser vara min rätta miljö. Jag trivs men vet även att om jag hade varit helt fri att välja så hade jag nog tagit mig till en annan plats.
Någonstans känner jag att jag hade velat bli 60 och tänkt ...
20 i Bologna, 20 i Borås och 20 i .... ja, vem vet vad som händer i livet?
Just nu har jag svårt att se vad som kommer att hända nästa vecka och även om jag skulle ha tillgång till en spåkula som kan se in i framtiden så skulle jag välja att inte titta där.
Varför ta bort spänningen med morgondagen?
Med en latte i handen låter jag mina första 20 åren prägla mig. Efter en liten promenad med Knut skall jag nu filosofera i några minuter till och tänka tillbaka då ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar