Hur många sådana stunder har du upplevt?
Det jag funderade lite på (väldigt kortvarig tanke dock) är att om den riktiga lyckan är en inre sådan, den som inte låter sig påverkas av andra människor hur ofta har man verkligen varit lycklig?
Många av mina lyckliga stunder har att göra med en annan människa som min dotter, en semesterflirt eller en vänskap.
Det är ögonblick som jag har delat tillsammans med en annan varelse.
Är den då ytlig därför att den människans agerande hade självklart även kunnat påverka mig till ett icke lyckligt stadium?
Blir det helt plötsligt inte lite svårt att vara lycklig?
Bara en tanke innan jag nu skall lägga mig då jag har sovit alldeles för lite det sista.
Min önskan är att uppleva många sådana ögonblick för visst är det de man alltid minns med ett leende på läpparna oavsett hur mysiga eller tokiga de nu har varit.
Live, don t exist ... and be a little wild & crazy, craziness can be a gift, the one that give you nice memories ...
Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar