ATT INTE VILJA "TÄNK OM" ...

Precis hemkommen och självklart ett litet kort inlägg innan sängen och kudden kallar.

Imorgon skall jag träffa Jess framför Orion med två latten i handen redan vid 7 då vi skall åka på ett snabbt inköp i Göteborg så jag behöver nog sova lite ... men först ...

Har du någonsin sett en person på kort efter att ha bara växlat några mail med honom/henne och känt det där "jag vill veta mer" om den personen?

Tänk om det enda du har är ett kort på den man/kvinna och tron att den personen bor i Göteborg där han/hon äger en klädbutik i samma stad. 

Tänk om du har spanat medvetet runt i alla klädbutikerna i staden i letandet, tänk om du har försökt spåra personen genom ett mail adress utan resultat, tänk om ... helt plötsligt efter flera veckors sökande dyker just den personen upp i tv-rutan?

Det har hänt mig vid ett par tillfällen under dessa 40 år att jag har mött en blick, sett en kille som jag aldrig tog reda på mer av. Jag kanske aldrig letade upp honom, jag kanske aldrig gav det en chans men samtidigt sitter jag här och tänker att de två gångerna hände något kemiskt i luften. De missade chanserna, de vi inte vill göra oss "skyldiga" till då vi vill hellre ta chanserna och risken av ett "nej".

Idag kom ett brev på posten, ett långt och mycket trevligt sådant.

Den man som skrev har letat efter mig bland Göteborgs butikerna utan resultat och förra veckan när han "slöade" framför teven fick han syn på mig.
(Själv är jag nog mest förvånad över att han kopplade personen i tv rutan till mig då jag som sagt inte ser ut så =)))))

Visst är livet märkligt!

Som tur är kändes det inte som att jag skulle vara orolig över att ha någon "stalker" för jag tänker inte vara med i det programmet med samma namn som startar även den på TV3 och som tar upp ett sjukt fenomen i samhället. Människor som blir besatta ... Besatthet verkar dock inte detta brev tyda på men ett genuint sökande efter en person som han vill veta mer av för att sedan hellre ta ett "nej tack" än de framtida tankarna som ett "tänk om" medför.

Samma insikter som jag hade med serien som jag deltar i, min hjärna och hjärta hade inte "råd" att säga nej för jag vet att jag alltid skulle ha undrat över vad som hade kunna hända om jag hade tackat "ja".

Jag tar hellre de negativa sakerna som ett "ja" medför i detta fall än den eviga undran som jag vet att jag alltid hade haft.

De missade chanserna i livet skall inte missas...

Det långa brevet avslutades med ett citat och även om det går lite för mycket "inflation" i citaten nu för tiden så får just ett avsluta detta korta inlägg.

Oavsett ett "ja tack eller nej tack" vill jag tacka dig Mr X för att du vågar ta chansen och risken och tusen tack för det fantastiska brevet som jag nog har läst tre gånger nu.

Smickrad ...

Nu skall jag ta av mig dagens sköna klädsel och krypa ner i sängen.

Buonanotte ...