När jag gick med Melissa och Nicole runt i centrum så var jag hemma.
Det är kanske svårt att förstå eller inte alls svårt att förstå känslan om att gå tillbaka 20 år i tiden genom att bara gå, se, känna, smaka, lukta.
För flera år sedan, ca 28 år sedan, åkte jag och min familj tillbaka efter två sommar veckor till Bologna från Borås med privatplan (japp, har åkt privatplan =) och när vi landade och jag steg av planet, möttes jag av min stad. Minns så väl att jag tänkte "Bologna, non ti lasceró mai" = "Bologna, jag kommer aldrig att lämna dig", något jag förvisso gjorde efter några år.
Vissa beslut förändrar ens liv och en kväll som denna kan jag undra i min lilla tystnad hur mitt liv hade sett ut om jag inte hade just lämnat min Bologna ...
Svaret lär jag aldrig få reda på men en sak är säker ... Den lilla personen som precis har somnat bredvid mig är den största orsaken till att jag är glad att jag tog det steget till Borås.
Hon är i den åldern där hon verkligen är ofta små irriterad på mig men min stora styrka är att jag kan ta det då jag är så självsäker ... Jag VET att hon älskar mig och den insikten är så viktig.
I Italien finns ett talesätt som lyder att i en viss ålder är man varken "kött eller fisk", en konstig jämförelse men budskapet är just att man är varken liten eller vuxen.
Man testar sig fram i sökandet och föräldern av samma kön är den som oftast får ta reaktionerna som detta sökandet innebär och där identifikationen är en relevant del av det.
Nu hör jag Giacomo gå och natta de två hundar och två katter som delar huset med dem =)
En stor familj mäts inte bara av människorna som bor under samma tak.
Emmas favoritplats är en given sådan ...
Medan vi tittade på barnprogram lagade Melissa hemmagjord pizza och jag gick och tog i smyg kapris från alla andra för jag älskar kapris, bättre än marshmallows och av jämförelsen kan ni förstå hur mycket jag älskar dem!
Efter maten satt vi alla i sofforna och tittade på en komedi framför brasan och njöt...
Vår sista kväll ... Imorgon väntar en resa som blir lång då vi skall tillbringa rätt så många timmar vid mellanlandningen men vi hoppas på mysiga affärer då Bolognas butiker var stängda idag och shoppingen har därför varit rätt så snål ... Mycket till Nicole, niente åt mig =)
Har mycket material för kommande inlägg efter bara 3 dagar här ... Även av att inte göra något har man gjort eller varit med om mycket för lilla hjärnan tänker och går konstant även av "il dolce far niente" eller speciellt då ...
Godnatt mina vänner, godnatt Bologna, godnatt ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar