lördag 16 juni 2012

AW PÅ LOCATELLI

Igår efter jobbet åkte Fazli, Tania, Marcus, Mika och jag på en mysig AW på Locatelli i Göteborg.

Tron fanns från min sida om en storbilds teve för att följa matchen men icke...
Detta var dock inte så viktigt i slutändan då det gick som det gick ... 
Så tråkigt att matchen slutade som den gjorde (trots Mellbergs mål)  men själv har jag åtminstone min Italien att heja på vilket jag skall göra på måndag på restaurang Oliven tillsammans med några vänner som förhoppningsvis håller på Gli Azzurri!

När vi satt på ute terrassen på Locatelli höjde vi våra glas för att utbringa ett skål för Fazlis nya tävlingsnamn.

Salute!


De flesta var vädigt hungriga så när brödet kom fanns det bara ett fokus =)


Jag var inte så hungrig så en plocktallrik fick det bli och basta ...
Med facit i hand skulle jag ha ätit något för klarar en kropp inte att dricka alkohol så är det nog värre att dricka på något tom mage ...
Livet är en lärdom =)




Drinkar beställdes in utan min vetenskap och min cosmo dunstade aldrig bort =)



Vid halv tre var man hemma i Borås, trött och genomdränkt som en blöt katt av all regn.
Det var bara att lägga sig i sängen och inse en sak:
min kropp gillar inte alkohol, det får andra mer rutinerade stå för ...

Idag har jag och Knut jobbat själva och är nu tillbaka i lägenhet.
Städning behövs men jag orkar inte.
Skall bara ligga i soffan och titta på film.
Ikväll är det jag och The Magnificent Seven ...
Vilken dejt och vad jag har läääääängtat !!!



fredag 15 juni 2012

FACEBOOK

Använder du dig av facebook? 
Som du kanske redan visste är vi många som är med och som använder detta sociala media i sitt dagliga bruk.

(klicka på bilden för att se den i större format)



Det som dock skiljer oss åt är HUR och vilka användnings områden vi använder oss av gällande facebook.

Vissa godkänner alla vän förfrågningar, vissa godkänner endast de som de där gemensamma vänner med, andra godkänner inga de inte redan känner.

Vissa uppdaterar sin status flera ggr om dagen, vissa skriver dagligen att de tränar, andra skriver dagligen att de dricker kaffe, vissa skriver filosofiska citat, vissa använder det som marknadsföring.
Vissa laddar inte upp kort, vissa några, andra flera.

Vi skiljer oss åt på många områden samtidigt inte.

Facebook kan innebära mobbning. Du kan få spydiga kommentarer, vänner kanske skriver något som du uppfattar som ett privat angelägen innan de ens har pratat med dig, vissa vänner tar bort dig från sin vänskapslista för att markera att vänskapen är bruten.

Facebook kan innebära flört, du kan bli puffad, få en inbjudan till en middag, till fester eller till en privat natt med någon du känner eller inte kände sedan tidigare.

De flesta skriver citat där du skall älska dig själv men visar du att du gör det så pekar de i smyg fingret åt dig.
Du kan bli hånad, uppmuntrad, mobbad, höjd till skyarna, du kan få höra hur vacker du är, hur duktig du har varit. Vissa älskar att läsa att du har gjort så mycket, vissa blir avundsjuka av det, andra tycker att du är tråkig om du aldrig visar upp dina aktiviteter.

Hur skall man förhålla sig till facebook? Vad är rätt och fel att göra, skriva, ladda upp, ladda ner? =)
Vad vill vi med detta sociala media som gjort att människor pratar mindre och skriver mest?
Hur tillgängliga skall vi vara? Hur viktigt är det för andra att veta vad just du gör?

Skall man skriva när man är ledsen, deprimerad och frustrerad eller skall man bara skriva när man är glad, lättsam i sinnena och uppmuntrande?

Själv tycker jag följande:
- Har du inget snällt att skriva skriv inget alls.
Att som vän komma med negativ feedback utan att ens ha konfronterat detta sinsemellan tjänar inget till.
Att överhuvudtaget skriva till någon (oavsett om man känner varandra eller inte) något som du själv inte skulle vilja få på din egen sida tyder på illvilja.
Man får tycka en massa om andra människors utseende, val av utseende, val av liv mm. MEN att ventilera detta under ett kort eller på en wall säger mer om dig själv än om den personen som kritiken är inriktad mot. 

Än så länge har jag varit rätt så skonad men jag är också medveten om att det kommer att komma mer och mer. Ju mer publik du blir desto fler personer som tycker något om dig.
Den korrelationen består.
Väljer du att synas så verkar du också välja att folk får säga vad de tycker om dig.
Hur kommer jag att uppleva detta? Kommer jag att bli mer privat trots att jag som karaktär gillar att bjuda på kort, inlägg, delar av mitt liv?
Jag var så nära att stänga av blog och fb vid ett tillfälle för strax över ett år sedan men valde att vissa saker skall inte få påverka mitt liv, vissa saker skall ändå inte påverka HUR just JAG vill leva mitt egna liv.

Rädslan för andras tyckandet skall inte hämma mig från att vara den jag är och vill vara.
Det som dock jag får jobba med är att inte lägga ut det där lilla extra kortet bara för att reta lite extra.
Då blir jag som ett barn, jag visar fingret genom att ge folk en extra anledning att reta sig lite mer...

Det faktum som dock betyder mest för mig i detta är att jag gillar mig själv av den enkla anledning att jag har en sådan självdistans som få ändå har. Ingen kan i slutändan skratta åt mig då jag skrattar redan själv åt just mig själv =)

Privat i det jag vill hålla privat, publik i det jag tycker kan få vara publikt.
De som läser, tittar har ju trots allt valet att inte läsa och titta.
Som jag brukar säga: "lägg energi och tid på att göra och titta på saker som får dig att må bra"
Jag skulle aldrig i min vildaste fantasi slösa min dyrbara tid på att reta mig på andra, är helt enkelt alldeles för egoistisk för det och så lever jag efter att inte kommentera eller skriva något negativt så att alla kan läsa det.
Har du inget snällt att skriva eller säga publikt håll det för dig själv eller säg det direkt utan att göra det offentligt.

Det kanske är ytligt för vissa att skriva så men för mig är det mobbning att ventilera negativa saker så att alla kan läsa det.
Vi alla har olika synpunkter på saker och ting.
Vi är människor och individer där våra bakgrunder har givit oss olika sätt att se på saker och ting.
DET tycker jag är bra ... 
Finns det något jag önskar min dotter förutom hälsan är just hoppet att vara så stark i sig själv att hon vågar leva livet så som hon vill.
Rädslan för andra skall inte prägla mitt sätt att leva.

Med de orden slutar jag detta inlägg ... 
Ikväll blir det Göteborg med vänner som verkligen vågar vara annorlunda och som är fantastiska i att vara just sig själva.

Kram på er!


torsdag 14 juni 2012

BARS ...

Under förmiddagen har jag fotats i samband med de inspelningar som kommer att synas till hösten.
Jag brukar lätt fota mig själv men när jag stod eller satt framför en riktig fotograf då blev jag kanske lite stel =) och så är det även så att vissa delar är lite stela oavsett vad =)

Vi fotade i butiken, på torget och framför rådhuset.

Det gick dock bra och jag tror att A. och U. lämnade Borås med åtminstone några bilder som kan användas... Förhoppningsvis =)
Tyvärr har jag inga av dessa själv då de kommer inte att synas förrän allt startar någon gång i oktober.
Typiskt att när allt kör igång är jag och hämtar vilda hästar i Wyoming =)

Efter fotningen kom Jessicas tjejer så nu leker Nicole, Izabella och Millie att de medverkar i Let´s Dance =)
Vi gick till Navet men det var stängt. Väldigt märkligt anser jag.
Skolorna är stängda, det är inte juli, vädret är inte det bästa och så är en av de få roliga ställen för barn helt closed.
Not good!!! 

Medan flickorna leker har jag en hat och kärleksrelation till de goda bars från Herbalife.
Vill äta alla på en gång!!!




De är godare en vanlig godis !!!
Love them!
Hate them!
En sak är säker: jag lär inte gå ner i vikt ... =)

onsdag 13 juni 2012

TIME TO READ ...

I bokklubben bestämde jag, after tips från min väninna Lotta, att vi skall läsa denna spännande och filosofiska bok till nästa träff och jag bara älskar den!!!


Nu skall jag därför gå till sängs för att njuta av insikterna kring livets stora frågor.


En bok som stark rekommenderas ...


TACKSAM OM DU LÄSER ...

Det är ofta så att vi tittar på nyheterna där fattigdom och krig berörs, vi läser artiklar om hur barn i U länderna har det och kan nästan känna hur hemskt det måste vara som mamma att veta att det livet du har fött aldrig kommer att få de möjligheterna som andra i Västvärlden har fått.

Hur är det att vara hungrig dagligen? Hur är det ännu värre att se sitt eget barn vara hungrig och sjuk?
Vi kan inte relatera till detta, vi kan inte veta, vi kan bara ana.
Trots att vi vet hur det är för majoriteten av människorna här i världen så fortsätter vi att leva våra liv.
Vi sparar, vi slösar, vi roar oss, vi är ledsna att livet inte gav oss mer och så får vi ibland dåligt samvete för att vi inte uppskattar mer det vi har.
Så är och gör jag och tror att jag inte är ensam om detta.

Inom psykologin och filosofin ifrågasätter man om sann altruism verkligen finns.
Om du inte vet vad begreppet betyder innebär detta redan ett baksteg.
Egoism vet du vad det är, eller hur?
Altruism är motsatsen till egoism.


Personligen tycker jag att det spelar ingen som helst roll om man hjälper andra för att må bättre själv, bara detta görs ändå då resultatet är då att två människor mår bättre än vad de gjorde tidigare.
Du som ger och den som får.
Kan det egentligen bli bättre än så?

Jag har en väninna som bor i Tyskland och som har adopterat två barn sedan flera år tillbaka.
Hon är en fantastisk person som lever la dolce vita samtidigt som är en giver.
Hon har det ytliga men så mycket av det djupa.
Glöm ej: du måste inte välja, du kan vara mer än ett egenskap.

Igår såg jag information om det hemmet hon stödjer och som hon har besökt vid flera tillfällen.

Läs här:

 Här finner du deras facebook sida:

Nicole och jag har valt att hjälpa till.
Vi har sedan tidigare ett fadderbarn genom Plan International men här får man en annan typ av relation.
Mer personligt då det är ett mindre hem och de som tar hand om detta ser till att allt kommer fram.

Vårt fadderbarn är den här söte killen vid namn Kelvin.


Idag har jag köpt några pennor och papper till skolan och så skall jag komplettera med några t-shirt och hygien produkter.
Självklart ett personligt brev med kort skall medfölja vårt lilla paket.


Nu kommer några att ifrågasätta varför jag inte gör detta i det tysta, utan att visa hur duktig jag faktiskt är.
Visst tänkte du tanken? =)
Mitt svar är enkelt: Jag gör det för att visa hur duktig jag är samtidigt som jag hoppas att även du vill göra samma sak.

Jag är trots allt både egoist och altuist.
That is ... simply me men jag gör trots min egoistiska sida en altruistisk handling i min mening.
Gör du det?

OM du vill så skulle jag bli glad om du gick in på deras sida och kanske att du känner också att det är vår plikt att hjälpa andra som inte har haft den turen som vi har haft.
Födelseorten kunde vi inte veta, ren tur vi har haft och att betala 150 kronor ca för att hjälpa någon annan är trots allt en liten summa.

Tillsammans med min väninna Elisabeth hoppas jag en dag kunna besöka detta hem där änglarna är de som bedriver verksamheten med allt vad det kan innebära.
Gör valet att göra en skillnad, please ...

<3


tisdag 12 juni 2012

INVIGNING AV NYA SALONGEN "FAMILJEN SANDWALL"

Vi är nu inkomna från invigningen av den urläckra frisör salongen 
Familjen Sandwall.

I en lägenhet ovanför Café Viskan har denna salong tagit form och står nu klar för beskådning och användning.
Vitt & guld är färgerna som dominerar och inredningen ger en riktig känsla av stil.
Jag bara älskar det men så har jag alltid älskat just kombinationen white & gold.




Älskar det enkla men lyxiga känslan.
Det var många som ville komma in titta och alla gästerna blev välkomna med ett glas champagne och en fantastisk goodie bag.



Fina fat med exotiska frukter ...


och så hittade vi några Anton Bergs choklad =)


Vacker som en dröm var värdinnan Liza i en av våra klänningar från svenska märket Valerie.
Till den ett par high heels från Ash.


Jessica, Lizette, Nicole & jag tackar för en underbar invigning och önskar Familjen Sandwall en fantastisk start på denna drömresa!

Lika de här:


måndag 11 juni 2012

GRATTIS TILL NICOLES BROR ALBIN !!!

Igår eftermiddag vid 15 tiden gick Nicole och jag till hennes lillebror Albin som igår firade sin 2 års dag genom att bjuda in familjerna på fest.

Att i dessa sammanhang få vara med är något jag önskar alla de som separerar.
Så viktigt för barnen att känna att vuxna människor kan umgås för barnens skull, speciellt när de vuxna är barnens föräldrar med eller utan respektive.

Foskning visar att om föräldrarna sköter en separation bra behöver inte detta bli en hemsk upplevelse för barnen och även om de flesta barnen önskar att föräldrarna skall vara ihop så behöver inte vetenskapen att så inte är fallet bli en smärtsam faktum.

Här är Nicole och jag på väg till kalaset.


Lille Albin ville börja öppna paketen på direkten och han fick så himla fina gåvor i form av leksaker, personliga ting och kläder.
Den roligaste födelsedagstårtan som bestod av rulltårtor =)
MUMS!


Muffinsar fanns också för oss lite extra socker addicted =)


GRATTIS ALBIN !!!